tisdag 31 januari 2012

Systemet är trasigt så vi kan inte hjälpa dig!
Var på posten idag, eller nja, på Konsum, som är posten numera. Skulle hämta ett paket och var full av tillförsikt och sugen på vad jag skulle få hem. Kommer fram till kassan där den unga kvinnan upplyser mig om att jag inte kan får mitt paket för att:"systemet är trasigt" jag råkar då se mitt paket ligga ca två meter framför mig bakom disken och menar på att eftersom jag har min lapp, legitimation och allt borde vara i ordning kanske hon kan skriva ner  mina uppgifter och sedan efterregistrera det hela. Den unga kvinnan upplyser mig om att de inte får det och att reglerna är sådan, dessutom har de väntat på support i två dygn utan att få respons, men jag får gärna ringa posten om jag vill.

Om jag vill - jag ringer posten!

Under tiden har en man med overall och grova arbetskläder hamnat framför kasssan med samma problem. Han ringer posten, jag ringer posten, en annan kassörska ringer posten och jag lämnar över luren till min kassörska med posten i luren... Min nya kompis med samma problem håller dock inte en riktigt lika låg profil som mig, kommentarer som: "jag stannar tills jag får mitt brev" och "någon jävel från posten för fan i mig komma hit" med högljudd stämma gör liksom situationen lite mindre komisk. Efter en 20 minuters dialog med tre olika postmänniskor, varav en ring till supportföretaget i fråga räcker jag över luren till min kassörska som får instruktionen: "du skulle kunna registrera det manuellt och sedan efter registrera ärendet"

Hurra - allt frid och fröjd!

Nope, just våra paket och brev ligger i en oöppnad postsäck, och reglerna säger ju att de inte får öppna postsäckar utan att omedelbart registrera de samma och lägga dem på rätt ställe i någon sorteringsordning, detta kallas att ankomstregistrera!

Men... Systemet är ju trasigt så det går inte att ankomstregistrera breven och om de inte är ankomstregistrerade så kan man ju inte öppna postsäckarna och då kan man ju inte lämna ut dem...

Min nyblivna vän blir tokig, jag försöker förklara att det ju faktiskt bara är samma problem fast på en ny nivå, plocka upp brevet, skriv ner vilket brev du lämnat ut och efterregistrera det hela! Då jag försiktigt försöker fråga hur de gjorde innan de hade datorer och hur man fick sitt brev då, är det som att de faktiskt inte ens kan förstå att systemet är skapat av människor, för människor och att människor är de som kan bestämma över systemet.

Jämför med skolan, lek för en sekund med tanken att skolans system är skapade av människor, för människor och kan ändras av människor. Schemastrukturer, klassrumsdesign, lärplattformar, lärprocesser, byggnader, rektorsexpeditioner, konferenstider, uppföljningsblanketter, föräldramöten, budgetar, utvecklingssamtal, betygsmatriser, ja listan kan göras hur lång som helst, är skapade av människor, för människor och kan ändras av människor. Skolan är ett system som vi ibland har glömt av hur vi dekonstruerar, bygger upp och återskapar. Att se strukturer som system gör att vi aldrig kan fly från vårt ansvar att det är vi som leder och lever i verksamheten som är de som skapar den samma. Som skapar de strukturer som vi alldeles för ofta ser som heliga och fasta. Då vi ser att systemet är trasigt måste vi se till att fundera på hur vi gör istället för att använda det samma. Hur vi kringgår, river ner och bygger upp nya system och strukturer för att nå fram och få det vi behöver.

Vad skulle hända om vi bara krasst konstaterade inför våra elever att systemet är trasigt så vi kan inte hjälpa dig?

Posten, Konsum och jag kom överens till slut - de öppnade säcken och konstaterade samtidigt: "om vi skall behöva skriva ner personnummer på alla som vill ha sina brev så blir det ju ett jäkla jobb, det kommer vi aldrig att orka"

Kanske är det så att systemet är trasigt så vi orkar inte hjälpa dig, för då måste vi ju ändra på oss och vara kreativa...




måndag 30 januari 2012

Glädjen som fick rädslan som gäst

2006 fick Sverige en ny regering och med den ny skolminister och utbildningsminister.
Med god vilja och hög ambition skulle den havererade flumskolan begravas och den nya kunskapsinriktade skolan sjösättas. Utan att värdera de politiska ställningstagandena så hände något i den svenska skolan och i debatten. De sjunkande resultaten i Pisa och Timms skulle vändas och Sverige skulle åter bli en toppnation på utbildningsområdet. För att åstadkomma detta togs en ny skollag fram samt ny läroplan och nya kursplaner. Kunskaper ska givetvis kunna mätas som allting annat och och därför infördes fler nationella prov. Betygskalan behövde reformeras så att en mer rättvis bedömning skulle kunna ske. Bra tänkt i många stycken. Ett stort problemområde som identifierades var lärarnas status och det det bristande intresset för att utbilda sig till lärare. Den låga statusen försöker man råda bot på genom att legitimera lärarna likt psykologer, läkare mfl.
Vissa forskare hävdar att förändringsarbete inom skolan tar 6-8 år. Det är den tid man behöver på sig som rektor för att förändra en skola i grunden. Det har nu gått ett antal år sedan kvalitén i skolan och de låga studieresultaten hamnade i medias fokus på allvar. Detta genom alliansens försorg. Aldrig har väl en ansvarig minister ägnat så mycket tid åt att beskriva sitt eget område i så negativa termer som han.
Kan vi då börja skönja några positiva förändringar? Jag kan inte se det men så är jag ju ett resultat av flumskolan!
Jag tycker mig istället se en oerhört stukad och polariserad skola. Skolan har blivit samhällets fiende nummer ett! "Får jag inte som jag vill för mitt barn så anmäler jag skolan!" Repliker som möter skolan varje dag. Ok! Skolinspektionen kanske kan vara till hjälp? Men icke! Vad än skolan gjort så kunde dom alltid gjort lite till! En knuff i en sandlåda leder till "böter", med tillhörande tidningsskriverier. Om inte föräldern får den lärare som man tänkt sig för sina barn är det en kränkning. Alla blir kränkta och det är rektorns, lärarens och kommunens fel!!!
Alla normalt funtade människor vet att det på en skola med barn som håller på att fostras in i vuxenvärlden uppstår slitningar. Det fostrar oss och formar oss till de individer vi är! Självklart ska inget barn behöva utsättas för kränkningar!! Men måste kränkningar ha en prislapp?  
En kollega tittade surt på mig idag och anklagade mig oförskyllt för något jag inte hade del i. Hur mycket är det värt i Barn och Elevombudsmannens värld?
När man skapat ett system som man påstår ska gynna rättsäkerheten, kunskapsutvecklingen och kvalitén har man också skapat ett system av rädsla. Nu har man skapat en "amöba" där alla är rädda. Eleverna är rädda att misslyckas i alla tester och prov och sållas ut till mindre attraktiva utbildningar på gymnasiet.
Lärarna är rädda att hamna i onåd hos rektor eller gud förbjude hos någon förälder som påstår att man tittat på deras telning med onda ögat så  han/ hon känt sig kränkt. Rektorn är rädd för att bli anmäld till BEO eller inspektionen. Inte roligt att få schavottera inför skolchef och politiker. Dessutom ska dom samtidigt leverera underverk på kaffepengar. Skolchefer och politiker är rädda för att framstå som en usel skolkommun i den lokala tidningen där okritiska journalister utan analysförmåga jagar scoop.
Vad är då resultaten av de senaste årens skoldebatt och reformer????
Alla är rädda och alla försöker hitta strategier för att ha ryggen fri. Skiter det sig ser man till att ha något att skylla på för det är aldrig mitt fel!
Med flumskolan försvann glädjen men nu är åtminstone alla lika rädda!

söndag 29 januari 2012

10 000 KR MER I MÅNADEN

Det "geggas" från våra vänner inom lärarfacken så till den milda grad att hälften hade varit nog! Avtalskrav på 10 000 kr mer i månaden!!!! Ni hörde rätt!!! 10 000 kr mer i månaden! Som argumentation framför dom skäl till varför just dom ska ha sådana lönelyft:
1) Det är ett viktigt jobb! ( Det finns många viktiga jobb)
2) För att höja statusen! (kommer bara ske om lärarna själva utför ett professionellt arbete i enlighet med styrdokumenten. Annars kommer dom bli betraktade som överbetalda gnällspikar och det höjer inte statusen)
3) Dom har fått en högre arbetsbelastning! (Det har alla)
4) För att för få söker lärarutbildningarna! (vem vill jobba med gnällspikar)
Listan över lärarförbundens argument kan göras väldigt lång men jag nöjer mig med dessa argument.
Kommer då lärarna få igenom sina avtalskrav??
Självklart inte! Ingen vettig människa kan se det rimliga i lönekrav som för samhällsekonomin kommer kosta ca 30 000 000 000!
Hur ska vi då göra för att höja lärarnas status och löner till en rimlig nivå?
Jag har ett förslag!!!!
Säg upp alla Sveriges kommunalt anställda lärare. Återanställ dom flesta, utom dom som är direkt olämpliga och inte tycker om att arbeta med barn!
I deras nya anställningsvillkor gäller följande:
* 40 timmarsvecka och vanlig hederlig semester
* Krav på att varje lärare ska kunna motivera sina undervisningsmetoder med forskning
* Krav på lärarna att eleverna ska göras delaktiga i alla processer
* Differentierade löner där de som ger eleverna utmaningar som motiverar premieras
* De lärare som levererar kvalitativ, utmanande och spännande undervisning borde ha 15 000 kr mer/månad 


Stenciler utvecklar inte elevers motivation och lärande
Gnäll har aldrig höjt statusen för något yrke


Till dig som inte känner dig träffad eller upprörd över ovanstående inlägg! Du är underbetald och borde tjäna 15 000 kr mer i månaden!


/ Gargamel


söndag 22 januari 2012

Drev eller inte........


Avslutar veckan med en spegel i ena handen och en whiskey i andra! Jag reflekterar med andra ord! Tänker mest på hur och varför det kunde sluta så tråkigt för Håkan Juholt. När jag lyssnar på vänner och bekanta så finns det en mängd åsikter om personen Håkan, "han är läskig", "ser otäck ut", "jag litar inte på den karln", " han ser ut som super mario". Samma personer fäller värdeomdömen om Mona Sahlin och Göran Persson. Alla är säkert, objektivt sett väldigt kompetenta och duktiga. När det nu analyseras varför Håkan J tvingades bort så säger många att det var media som fick honom att avgå. Det har kallats tidernas mediedrev. Medierna själva förnekar detta med samma frenesi som alla interner på Kumlafängelset förnekar sin oskuld. Är dom trovärdiga? Skulle du låna ut 100 kronor till Clark Olofsson? Nope, trovärdigheten i mediernas försvarstal är patetisk. Var finns bevakningen och granskningen av Carl Bildt som varit styrelseledamot i Lundin Oil som bedriver rovdrift på naturtillgångar i ett land där folkrättsbrott är vardag. Vidhåller enträget en ståndpunkt i livet och den är: Sverige behöver en bättre skola så att vi får bättre utbildade journalister som kan analysera, värdera och tolka.
Jag skänker dig en tanke denna kväll Håkan! Du ville väl och gjorde ditt bästa. Ingen av de journalister som jagat dig är ens i närheten av att få förtroendet att leda ett parti. De är knappt kapabla att beskriva ett händelseförlopp på ett balanserat och adekvat sätt.
Ett lösnummer är en journalist med för stora skor!
Granska fler med samma frenesi!

lördag 21 januari 2012

Vi kanske kan hälsa ändå...


En sann historia, tyvärr....
En ny elev börjar på en skola i mellanmjölkens Sverige. Han blir mottagen av Fröken M och tillsammans ska de gå till elevens klassrum. På vägen möter de läraren E. Fröken M presenterar naturligtvis eleven för lärare E. Lärare E betraktar eleven och replikerar: "Jag ska inte ha dig."
Den nye finner sig snabbt, sträcker glatt fram handen och säger "vi kanske kan hälsa ändå"
En grund för att arbeta i skolan borde ändå vara att man tycker om att vara tillsammans med barn och ungdomar, att man är nyfiken och intresserad. Respekt får man inte det förtjänar man.

onsdag 18 januari 2012

Pang där satt den!


En hård spark rakt i skrevet!

Mannen är en värdelös varelse

Legoland


1973 var jag med med mina föräldrar på Legoland i Danmark. Där kunde man ta "körkort"! Bedömningen av min förmåga att framföra en leksaksbil gjordes av en sommarjobbande ungdom.
Alla utom jag själv visste då att jag självklart inte skulle få framföra någon bil på vare sig danska som svenska vägar.  Min kompetens dög inte och trafikverket hade skrattat rått åt min förklaring om jag framföra en riktig bil på en riktig väg.
Nu laddar skolverket ivrigt påhejad av sin härförare Jan Björklund för att dela ut legitimation till rikets lärare. För att höja statusen på läraryrket och kvalitén i skolan har man anställt ungdomar för 20 000 i månaden för att utfärda dessa lärarkörkort. Skillnaden är att nu är det inte lättlurade barn som får sina "körkort" utan vuxna människor i ett ett utsatt och mycket viktigt yrke. Sjukvårdspersonal blir legitimerade av socialstyrelsen, advokater blir "legitimerade" av advokatsamfundet, mäklare av mäklarsamfundet osv. Lärare blir det av "sommarjobbande" profficeanställda!
Grattis alla Sveriges lärare till er statussänkning!

Ni har härmed fått ert efterlängtade legolandkörkort!


tisdag 17 januari 2012

Hyllning till Jan Björklund


Du har tappat ditt ord och din trovärdighet,
du utbildningsminister i alliansen.
Så sitter du åter på rosenbads trapp
och löser den stora lärarvakansen.

Vad var det för ord - var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrn vi föser dej bort,
du utbildningsminister i alliansen.




måndag 16 januari 2012

Kampen om tiden


Likt mörka skuggor smyger det små gråa män runtomkring oss, deras enda uppgift är att stjäla vår tid och de befinner sig överallt men håller gärna till i skolans salar och korridorer, där är ju 40 minuter värd en timme. Med tanke vårt ständiga prat om TID, så skulle man kunna tro att Michael Endes ”Momo och kampen om tiden” är rena rama vardagsrealismen och inte en påhittad historia främst riktad till barn.
Diskussionen handlar alltför sällan om vad man ska göra med den tid man har och mer ofta om brist på tid. Vi behöver kvalitetstid, egentid, reflektionstid, fritid, tid tillsammans, tid för sig själv. Om man la ihop all klagan och frustration över brist på tid skulle man antagligen kunna ge alla Sveriges lärare en månads tjänstledigt var.
Vi behöver mer tid med eleverna, vi behöver tid till undervisning, vi vill ha mer tid att planera, det går för mycket tid till pedagogiska planeringar, dokumentation tar tid från verksamheten, jag undervisar för många timmar, jag tillbringar all tid med eleverna, jag har aldrig tid till rast…….
Tid är ett vanskligt men fundamentalt begrepp i vår nutid. Man kan finna skilda förklaringsmodeller i såväl vetenskap som filosofi, religion och kultur. Men en klok man sa till mig för länge sedan att det är vår uppfattning om tid som räknas, det är vad vi gör med vår tid som har betydelse. Visst har dygnet 24 timmar och visst ska vi hinna med att förverkliga oss själva också men det vore trevligt att få gå på en enda konferens utan att någon påtalar bristen på tid, att vi tar oss i kragen och säger ja det här verkar kul och viktigt det tar vi oss tid till.


Vill man så kan man!!! Det gäller bara att ha en jävligt elak rektor!

söndag 15 januari 2012

En stöld är en stöld även om vissa vill kalla det för att man delar



Ja, då var årets Bett-äventyr över för denna gång. Var det värt 10 papp? Fick jag med mig något nytt användbart som förändrar elevernas möjligheter att bli bättre människor eller får högre måluppfyllelse?
Svaret är nej!!!!
Men Bett och alla dess seminarier är vad bilsalongen i Geneve är för biltillverkare. Man måste vara där! Nätverkandet gav inspiration och har fört mig fram till en skräckinjagande slutsats. Alla förutsättningar för att utveckla skolan i Sverige till en smältdegel av skapande, kreativitet och lärande finns. Men det är upp till dig och mig att trycka på startknappen och börja.
Jag förvånas över hur vissa tror att appar, program, 3D, teknik mm skulle vara vägen till framgång.
Bilen (skolan) är fulltankad nu och det spelar ingen roll om vi fyller tanken till brädden så länge vi inte vrider om startnyckeln. Vi kommer inte röra oss en millimeter men explosionsrisken ökar för varje liter som rinner ut på marken. Jag tror att vissa gömmer sig bakom applikationer och en teoretisk skolutvecklingsdiskussion om vad vad skolan borde göra, hur lärarna borde göra, vad politikerna borde göra. Dessa tyckare i ngt som ibland benämns den "innersta kretsen" har på ngt sätt fått ett bäst före datum. Man kan inte sitta på läktaren och tycka. Då blir man lik gubbarna på balkongen i The Muppet show!


Svenska landslaget i skolutveckling

Man kan inte citera varandra till leda! Det som är sagt en gång är sagt en gång och blir bara sämre varje gång det upprepas! Man kan inte bygga en trovärdighet på att föreläsa om vad andra skrivit i sina böcker eller på sina bloggar! Man kan helt enkelt inte bara gå omkring och tycka och samtidigt göra gällande att man sitter på sanningen. Man måste finnas i skolans kontext som rektor, lärare, förvaltningschef eller utbildningspolitiker för att vara trovärdig och om man vill tycka om skolans innersta väsen. Lösningen på skolans framtid finns i vardagen på skolan, på rektorsexpeditionen och i klassrummet. Den möjligheten till förändring äger bara du!

Tre saker vill jag dock särskilt belysa som viktiga erfarenheter från dagarna i London:

1. Människor som hela tiden pratar om att det är viktigt att dela saknar förmågan att komma på ngt nytt ihop med andra och är för rädda för att stjäla.
2. Nej, det finns inget svenskt landslag i skolutveckling. ( Jag har kollat med riksidrottsförbundet och skolverket.
3. Att scanna in en bok är en världsnyhet!